Imorgon börjar Nordiskt Forum. Det innebär att vi avslutar denna blogg, men inte att arbetet med Nordiskt Forum är över. Långt ifrån. Tvärtom är Nordiskt Forum - New action on women's rights, bara början. Ett avstamp för att ta tag i frågan om rättvisa, vilket är det som jämställdhet, jämlikhet, feminism och kvinnors rättigheter handlar om.
Vi vill tacka alla er som bidragit till denna blogg, för att ni delat med er av era tankar, idéer, funderingar och förändringsförslag. Det har varit fantastiskt att ta del av det engagemang och den kamp som finns hos er alla, och vi ser fram emot att fortsätta följa den. Tack också till alla er som läst, och som förhoppningsvis känt er stärkta i ert engagemang eller inspirerats till att på ett eller annat sätt ta del i arbetet för en bättre värld.
Vi i Malmö Jämställdhetsbyrå kommer under hösten att följa upp arbetet med Nordiskt Forum. Vi har ambitionen att göra en utvärdering om hur Malmös civilsamhälle upplevt forumet, vad det inneburit för den feministiska kampen, för organiseringen. Här hoppas vi att så många röster som möjligt vill delta, i början av hösten kommer vi att söka kontakt med så många föreningar som möjligt och hoppas få ta del av era tankar och erfarenheter av den feministiska våren i Malmö. Därefter jobbar vi vidare med ett organisationsprojekt.
Men innan dess - allt fokus på de kommande intensiva, feministiska dagarna! Vi önskar er alla ett fantastiskt forum och en fantastisk Feministisk Festival!
Vi ses i kampen!
/Malmö Jämställdhetsbyrå
Välkommen till Dags för handling 2014!
Dags för handling 2014 är en gemensam plattform för aktörer, organisationer och andra verksamheter som är engagerade i feminism och jämställdhetsfrågor och som på olika sätt uppmärksammar detta i samband med Nordiskt Forum Malmö 2014.
Skribenterna bidrar med krönikor om sin verksamhet och sitt engagemang och tillsammans inspirerar, informerar och peppar vi inför den största internationella feministiska händelsen på 20 år.
onsdag 11 juni 2014
tisdag 10 juni 2014
Strukturerna i samhället måste stötta individen
Vad är det som avgör att en
sjuksköterska tjänar mindre än en IT-ingenjör? Vad avgör vilket arbete en kille
i årskurs nio tänker att han kan ha när han blir stor? Vad avgör om en
femtonårig tjej börjar röka en helt vanlig tisdag på skolgården?
Vi Socialdemokrater tror att
många val vi gör i livet grundar sig i vilken bakgrund man har, vilka sociala
nätverk man växer upp i och vilka normer som präglar samhället. Strukturerna i
samhället måste stötta individen att utvecklas och inte begränsa livsvalen
utifrån stereotypa normer för vad flickor och pojkar, män och kvinnor bör göra.
Vi ser att både klass- och
könsperspektivet spelar stor roll för varför killen i årskurs nio ser sig själv
som ekonom eller undersköterska i framtiden. Det spelar också roll för om
tjejen på skolgården tar den där första cigaretten eller inte. Hur livet artar
sig avgörs ofta av föräldrarnas situation och bakgrund. Förutom klass, så
spelar kön fortfarande en stor roll för vilka möjligheter en person har, hur
man blir bemött och vad man tror är genomförbart. Med denna analys i ryggen är
Socialdemokraterna ett feministiskt parti som i årtionden har kämpat för mäns
och kvinnors lika värde. S-kvinnor är Socialdemokraternas kvinnoförbund och en
viktig pådrivare i att lyfta de feministiska frågorna högt upp på agendan.
I Malmö ser vi hur den
borgerliga politiken på nationell nivå slår hårt mot personer som redan står
långt från arbetsmarknaden. Antalet personer med försörjningsstöd ökar och
arbetslösheten sjunker inte. Forskning visar också att en av de viktigaste
faktorerna för ett barns skolgång är om föräldrarna har arbete eller inte.
Välfärden har i rask takt nedmonterats när skattesänkningar har prioriterats i
stället för resurser till skola, vård och omsorg. På många sätt drabbar dessa
prioriteringar kvinnor dubbelt och gör att jämställdhetsarbetet har stannat upp
och att Sverige nu tappar i ranking som ett av värdens mest jämställda länder.
När den generella välfärden sviker är det kvinnorna som i stor utsträckning
drabbas och tar ett större ansvar för att vårda anhöriga och ta hand om barn.
Så cementeras skillnaderna i löne- och anställningsvillkor mellan yrke som
domineras av kvinnor respektive män. Vi har fortfarande en könsuppdelad
arbetsmarkand som präglas av att kvinnodominerade yrke har lägre lön och fler
otrygga anställningar och deltider. Detta är inte ok!
S-kvinnor ställer klasskamp
och kvinnokamp sida vid sida och ser hur det samhälle som har formats de
senaste åren motarbetar den kampen. I tider som dessa är det kvinnor som
drabbas hårdast och allra hårdast drabbas till exempel utlandsfödda och
personer med låg utbildning. Vi behöver stärka upp välfärden igen så att
sjuksköterskorna på Skånes universitetssjukhus får en dräglig arbetsmiljö och
en lön som är konkurrenskraftig. Vi behöver se till att alla barn och ungdomar
kan drömma stort om sin framtid oavsett kön eller bakgrund. Vi behöver ta
krafttag mot den könsuppdelade arbetsmarkanden.
Det gör vi genom att ställa
klasskamp och kvinnokamp sida vid sida och stärka välfärden för att kunna
förändra de strukturer i samhället som hindrar människor att leva och utvecklas
på det sätt de önskar.
Carina Nilsson,
måndag 9 juni 2014
Kom igen!
I Trelleborgs kommun har vi precis avslutat löneöversynsarbetet. I år har vi varit tydligare än någonsin med vår lönepolitik! Detta har inneburit att fördelningen av pengarna har gjorts ännu skarpare.
Vår lönepolitik är inte "Den som har, åt honom skall varda givet". Nej! Vår lönepolitik formuleras: "Lika lön för lika och likvärdiga arbeten".
2004 fick vi, genom arbetsvärdering och analys, svart på vitt se det som vi alla redan kände till: Att det finns strukturella löneskillnader - även i vår kommun. Dessa skillnader fanns främst mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken.
Vår lönepolitik har gällt sedan dess och kommer nog tyvärr att behövas ett bra tag framöver.
Vi ser att klyftorna minskar tack vare vår tydliga lönepolitik och ekonomiska satsningar för med jämställda löner. Kvinnodominerade yrkesgrupper, som är lägre lönesatta än likvärdiga mansdominerade, har de senaste tio åren fått bättre utfall i löneöversynerna. Trots detta återstår mycket att göra innan lönerna är i kapp. Om fler arbetsgivare hjälper till att utjämna skillnaderna mellan könen blir det lättare för alla att arbeta med strukturella löneskillnader. Så kom igen!
Förutom vår lönepolitik satsar vi på kunskapshöjande och intresseskapande aktiviteter. I år har Kommunfullmäktige beslutat om en ny jämställdhetsplan som bland annat innehåller en aktiv åtgärd i form av en jämställdhetspremie vid lika uttag av föräldraförsäkringen. Vi tror att föräldraledigheten kan vara en nyckel till jämställdhet. Att dela på föräldraledigheten medför positiva effekter både i privatlivet, samhället och arbetslivet.
Vi tror att föräldrar som delar lika på ledigheten också i större utsträckning delar lika på arbetsuppgifter i hemmet, vilket i sin tur också skulle kunna leda till bättre hälsa för kvinnor.
I arbetslivet kan effekten bli att kvinnor inte lönediskrimineras på grund av föräldraledighet, frånvaron blir kortare och det blir enklare att komma tillbaka. Även pensionen påverkas positivt.
För oss som arbetsgivare i en organisation med 80 % kvinnor blir dessutom arbetet effektivare och mer kvalitativt, eftersom ordinarie personal är närvarande i större utsträckning!
0,8129 är ett tal Trelleborgs kommun vill vara med och påverka! Detta är en siffra som Gertrud Åström (ordförande i Sveriges Kvinnolobby) upplyste alla våra chefer om vid en träff nu i maj. Talet är Sveriges resultat när det gäller Global Gender Gap Index. I mätningarna ligger Sverige för närvarande på en 4:e plats efter tre andra nordiska länder.
Frågan är - när uppnår vi 1,0?
Vi vill rikta ett stort tack till Gertrud som spred kunskap om inspiration till oss för vårt fortsatta arbete för lika villkor!
Magnus Dahlberg, personalchef i Trelleborgs kommun
Vår lönepolitik är inte "Den som har, åt honom skall varda givet". Nej! Vår lönepolitik formuleras: "Lika lön för lika och likvärdiga arbeten".
2004 fick vi, genom arbetsvärdering och analys, svart på vitt se det som vi alla redan kände till: Att det finns strukturella löneskillnader - även i vår kommun. Dessa skillnader fanns främst mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken.
Vår lönepolitik har gällt sedan dess och kommer nog tyvärr att behövas ett bra tag framöver.
Vi ser att klyftorna minskar tack vare vår tydliga lönepolitik och ekonomiska satsningar för med jämställda löner. Kvinnodominerade yrkesgrupper, som är lägre lönesatta än likvärdiga mansdominerade, har de senaste tio åren fått bättre utfall i löneöversynerna. Trots detta återstår mycket att göra innan lönerna är i kapp. Om fler arbetsgivare hjälper till att utjämna skillnaderna mellan könen blir det lättare för alla att arbeta med strukturella löneskillnader. Så kom igen!
Förutom vår lönepolitik satsar vi på kunskapshöjande och intresseskapande aktiviteter. I år har Kommunfullmäktige beslutat om en ny jämställdhetsplan som bland annat innehåller en aktiv åtgärd i form av en jämställdhetspremie vid lika uttag av föräldraförsäkringen. Vi tror att föräldraledigheten kan vara en nyckel till jämställdhet. Att dela på föräldraledigheten medför positiva effekter både i privatlivet, samhället och arbetslivet.
Vi tror att föräldrar som delar lika på ledigheten också i större utsträckning delar lika på arbetsuppgifter i hemmet, vilket i sin tur också skulle kunna leda till bättre hälsa för kvinnor.
I arbetslivet kan effekten bli att kvinnor inte lönediskrimineras på grund av föräldraledighet, frånvaron blir kortare och det blir enklare att komma tillbaka. Även pensionen påverkas positivt.
För oss som arbetsgivare i en organisation med 80 % kvinnor blir dessutom arbetet effektivare och mer kvalitativt, eftersom ordinarie personal är närvarande i större utsträckning!
0,8129 är ett tal Trelleborgs kommun vill vara med och påverka! Detta är en siffra som Gertrud Åström (ordförande i Sveriges Kvinnolobby) upplyste alla våra chefer om vid en träff nu i maj. Talet är Sveriges resultat när det gäller Global Gender Gap Index. I mätningarna ligger Sverige för närvarande på en 4:e plats efter tre andra nordiska länder.
Frågan är - när uppnår vi 1,0?
Vi vill rikta ett stort tack till Gertrud som spred kunskap om inspiration till oss för vårt fortsatta arbete för lika villkor!
Magnus Dahlberg, personalchef i Trelleborgs kommun
http://www.trelleborg.se/ |
söndag 8 juni 2014
Om abort som en mänsklig rättighet och kraften som ryms i en virknål
I år fyller den svenska
aborträtten 40 år. Jag tillhör en generation som alltid har kunnat ta den för
given. Jag har aldrig behövt försvara den - och det tog mig många år att förstå
vilken fundamental del av kvinnors rättigheter som den faktiskt utgör.
Under 2013 startades
RFSU:s nationella aborträttsnätverk och för mig har det varit en otrolig källa
till både kunskap och styrka.
Kunskap, för att jag
aldrig har fått träna ordentligt på aborträttsargumenten utanför högstadiets
iscensatta debatter (där abortfrågan snabbt avhandlades tillsammans med
kärnkraft och dödshjälp).
Styrka, för att det
alltid är stärkande att existera i ett sammanhang där den gemensamma visionen och
drivkraften är en jämställd värld.
Det första projektet jag
deltog i med aborträttsnätverket var kampanjen ”Virka för liv”. På orter runtom
i Sverige ordnade vi träffar där vi virkade livmödrar att sälja till förmån för
Musikhjälpen, vars tema var ”alla tjejers rätt att överleva sin graviditet”.
En av anledningarna till
att vi valde att just virka livmödrar var att virknålen är symbolisk. Den har
används – och används fortfarande – som ett av många verktyg när kvinnor inte
har något annat val än att utföra aborter på sig själva.
Många går sönder.
Jag visste allt det här.
Jag visste om virknålens historia och jag visste hur många kvinnor som dör
varje år till följd av osäkra aborter (47 000). Ändå var det något som
hände i mig vid vår första virkträff i Malmö, när jag höll i nålen och min
kompis sa: ”tänk vad desperat man måste vara för att köra upp den här mellan
benen”.
Jag får fysiskt ont i
kroppen bara av att skriva det. Och alla ni som inte är övertygade om att abort
måste vara en mänsklig rättighet, till er vill jag säga: ta upp en virknål,
håll i den och föreställ dig att du lever i ett samhälle där det inte finns
någon annan utväg.
Aborträtten handlar om
liv och död. Den handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp och
friheten att kunna välja. Den handlar om lagar och regler, men också om normer
som skuldbelägger även de kvinnor som har tillgång till, och utnyttjar, den
fria aborten.
I år fyller den svenska
aborträtten 40 år, men i Sverige, och över hela Europa, finns politiska partier
och konservativa aktörer som vill inskränka på den och i vissa fall förbjuda
aborter helt.
Jag engagerar mig i aborträttsnätverket
för att jag vill fortsätta vara del av en generation som ser aborträtten som
självklar – och för att generationer efter mig ska kunna virka livmödrar och
tänka att det var ju evigheter sedan virknålen användes till någonting annat än
att laga.
Annabel Merkel
För att få mer
information om RFSU:s nationella aborträttsnätverk och hur du kan engagera dig,
skicka ett mail till abortratt@rfsu.se.
http://www.rfsu.se/Sex-och-politik/Fokus-SRHR/Ratten-till-abort/ |
lördag 7 juni 2014
Hur är det att vara flicka i Bangladesh?
Go Straight Home - Filmvisning och
samtal
Diskriminering av flickor och kvinnor i Bangladesh är ett påtagligt problem. De patriarkala samhällsstrukturerna gör att kvinnor är underordnade och inte har rätten att ta samma plats som män. Kvinnor erkänns generellt sett varken ekonomiskt, politisk, juridiskt eller socialt utan förpassas ofta till sin reproduktiva roll. Detta resulterar i praktiker som barnäktenskap, hemgift och polygami.
Svalorna Indien Bangladesh arbetar med kampen för kvinnors deltagande i samhället genom ACCESS-programmet i Bangladesh (http://svalorna.org/vart-arbete/svalorna-bangladesh/partners-bangladesh/). Tre av våra partnerorganisationer i Bangladesh arbetar inom programmet, alla har olika fokusområden och tillsammans bidrar de till programmets helhetsarbete. Detta kan handla om bland annat att stötta landslösa jordbrukande kvinnor att själva hävda sina rättigheter, utbildning, skapa ökad medvetenhet rättigheter och så vidare.
I den dokumentära kortfilmen Go Straight Home ställs frågan: Vem har rätten att bestämma över ditt liv? 14-åriga Reba som bor i Dhaka, Bangladesh vet svaret. I alla fall att hon som flicka inte har rätten av att bestämma över sitt eget liv. Reba har inte rätten över att bestämma vem hon ska få gifta sig med, när hon ska avsluta sina studier eller när hon ska gå ut utanför dörren till sin bostad. Dagligen blir hon trakasserad av pojkar på gatan. Reba fruktar för sitt liv och rädslan för att bli våldtagen är stor. Allt Reba vill är att kunna gå klart skolan och känna sig trygg att vistas utanför sin bostad.
I filmen skildras en flickas vardag och det verkliga livet för tusentals flickor i Bangladesh. Vi får ta del av SRHR-frågor utifrån en ung flickas perspektiv, som talar för många flickor och kvinnor ute i världen (www.gostraighthome.org).
Filmen Go Straight Home är producerad av Film and Tell och har vunnit bland annat Umeå- och Uppsala internationella kortfilmfestival. De som står bakom filmen är bland annat: Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Action Aid och Utbildningsradion (UR). Svalorna, SKR och RFSU kommer arrangera ett flertal filmvisningar av Go Straight Home och samtal under årets lopp.
Under Nordiskt Forum kommer vi att befinna oss i filmrummet mellan 11-12, lördagen den 14 juni för filmvisning av Go Straight Home. Filmen kommer att följas av ett samtal mellan Mikis Kanakaris (1000 möjligher), Cuthbert Maendaenda (Tanzanian Men as Equal Partners) och Sheelu Francis (Women's Collective, Indien) om SRHR-problem, attityder/normer, möjligheter, skillnader och likheter.
Praktikant på Svalorna Indien Bangladesh
http://www.svalorna.org/ |
fredag 6 juni 2014
Feminismens viktiga frågor: Bejaka kvinnors sexuella kraft
I den bästa av världar skulle
feminismen inte behövas. Allas lika värde skulle redan vara ett faktum och
någon kanske skulle minnas en tid då kvinnor fick kämpa för lika lön för lika
arbete eller rätten till sin sexualitet.
Riktningen är utstakad och jag ser att
en avgörande ingrediens för ett jämställt samhälle är kärlek. Eller uttryckt på
ett annat sätt: Vi behöver gå mot ett samhälle som inte längre präglas av
rädsla.
Jag brukar
säga att kärlek är svaret på alla frågor. För jag menar att det är där det
börjar. Det börjar djupt inne i våra hjärtan, i insikten om att vi duger som vi
är. När jag gillar mig själv, kan jag gilla andra. När jag är mindre rädd för
vad andra ska tycka och tänka, då vågar jag också ta mer plats. När jag ser att
fler vågar tala om kärlek, så känner jag att vågen är i rullning.
Den kärlek
jag talar om är både bildlig och bokstavlig. Låt mig börja med den bokstavliga.
Jag menar att en stor hämmande faktor för kvinnor är att vår sexualitet
fortfarande förtrycks och skambeläggs. Jag menar att förtrycket av kvinnors
sexualitet genom tiderna har använts medvetet för att hålla oss nere, för att
vi inte ska komma i kontakt med vår kreativitet och framåtanda.
Jag menar
att kvinnor skulle må så mycket bättre, och kunna göra så mycket mer för sig
själva, sina närmaste och för världen, om de är i kontakt med sin sexuella
energi. Alltså om det är okej, ja till och med påbjudet av njuta.
Ny
forskning visar starka kopplingar mellan kvinnans möjligheter att njuta och
kreativitet (Källa: Forskning som redovisas i Naomi Wolfs bok Vagina – a new biography)
Den
bildliga handlar om att handla i kärlek, handla i medkänsla, handla i omsorg om
sig själv, sina närmaste och världen. Den som tycker om sig själv kan sprida
den känslan vidare till andra. Ju tryggare en människa är i sig själv, desto
färre motiv att försöka få godkänt av andra, att söka bekräftelse hos andra,
att skaffa status genom konsumtion. Jag tror att den som är trygg i sig själv
och vill sprida kärlek till världen också lever på ett hållbarare sätt.
Jag menar
på allvar att allt vi känner, gör och tänker spelar roll. Var och en av oss har
betydelse. Våra val i vardagen spelar roll och när vi inser att kärleken är det
viktigaste, så kommer det att leda till färre konflikter, klimatsmartare livsval
och en större omsorg om varandra och om själva jordklotet.
Jag anser
att feminismens viktigaste fråga är att gynna kärleken, att feminismen omfattar
hela människan och vår rätt att vara oss själva, vår rätt att ta vår plats i
våra liv och i världen och att njuta på egna villkor. I en värld där människor
vågar älska, både bildligen och bokstavligen uppstår fred, det finns inte
längre någon anledning att kriga mellan kön, mellan yrken, mellan nationer
eller på Moder Jords bekostnad.
Vad skulle
hända i ett samhälle där vi alla vågar leva vår kärleksfulla potential? Det
blir den bästa av världar. Och jag drar mitt strå till stacken för att vi ska
komma dit.
Charlotte Rudenstam
är (Malmömbaserad) inspiratör, författare och coach.
Hon har bland annat
skrivit böckerna ”Ingen skam i kroppen – frigör din sexuella kraft” och ”100%
Charlotte – Ta ditt inre ledarskap”. Hon bloggar dagligen om lusten, livet och
sexualiteten på lustochliv.blogspot.se
2014 känner hon att det äntligen är meningsfullt att rösta – och röstar
feministiskt.
http://lustochliv.blogspot.se/ |
torsdag 5 juni 2014
Vision för din lön
Kan
du genom ditt arbete påverka din lön?
Varje år återkommer samma fråga från flera av våra
medlemmar om hur deras lön är satt. Deras
chef har med andra ord inte kunna svarat medarbetaren hur och varför de satt
den lön de satt. Jag har arbetat fackligt i många år och möter dagligen
medlemmar och arbetsgivare. Vanligaste frågan är lön. Och att medlemmen inte
förstår sin lön. För oss i Vision handlar det som att du ska få ut så mycket
som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din
utveckling och din lön.
Du
ska förstå din lön.
Vad kommer siffran ifrån? Det är inte självklart med
löneökning. Men det ska vara en självklarhet att din chef kan förklara lönen.
En självklarhet som finns inskriven i löneavtalet. Då krävs att lönesättande
chef har fullt mandat att sätta lön efter hur du uppfyller målen i
verksamheten. Om inte mandatet finns där, bäddar du som arbetsgivare för en
sammanpressad lönebild.
Fler
faktorer påverkar din lön.
Din lön påverkas av löneutvecklingen på andra områden på
arbetsmarknaden. Arbete i mansdominerade sektorer värderas högre i lön än
arbete i kvinnodominerade områden. Om du
arbetar i ett kvinnodominerat område behöver du ha en högre löneutvecklingstakt
än övriga arbetsmarknaden för att skillnaderna ska jämnas ut. Det arbete som
utförs i kvinnodominerade områden måste värderas högre än i dag.
Avtal
utan angiven nivå. Hur ska chefen förklara siffran?
2015 kommer det inte att finnas några angivna nivåer i
avtalet. Istället för att vi i Vision och vår motpart SKL har förhandlat om en
miniminivå för gruppen i procentsiffror så är avtalet utan angiven nivå. Om den lönesättande chefen i dagsläget inte
kan förklara de siffror hen sätter i dag, borde de bli lättare när du inte har
en siffra att stirra dig blind på. Du som chef kan istället koncentrera dig på lön
efter prestation och om medarbetaren uppnått lönekriterierna som ni i
verksamheten gemensamt har satt.
Vi
får alla en ny chans varje år.
Varje gång budgetprocessen startar har alla,
medarbetaren, vi i Vision och arbetsgivaren, möjligheter att prata, diskutera,
kartlägga och jobba strategiskt för att rätta till löneskillnader. Att löneskillnaden beror på att det
inte finns mer pengar, annat ansvar, annan utbildning, jag har hört dem alla.
Arbetsgivaren väljer tyvärr att inte ha en medpart med sig, så att vi
tillsammans kan se till att löneskillnader skulle försvinna, mellan olika yrken
inom sitt område. Arbetsgivaren väljer att återskapa de strukturer som gör att
män och kvinnor tjänar olika nästa år med.
Om du vill
träffa Vision så finns vi i en monter på Nordiskt Forum, läs mer om vårt program här
http://vision.se/ |
onsdag 4 juni 2014
Mycket gjort men mer att göra
Sverige
ligger i framkant när det rör jämställdhetsarbete, och Malmö ligger i framkant
i Sverige. Men vi kan inte, och ska inte, vara nöjda. Varje år dödas 17 kvinnor
av en man som de har eller har haft en nära relation till. Varje mord, varje
slag, varje hot om våld är också ett mord, ett slag eller ett hot för mycket.
Våldets
konsekvenser drabbar inte enbart kvinnan, utan också barnet som ser sin mamma
bli slagen. Det drabbar även samhället som erbjuder hjälp och stöd ofta för
sent då våldet har skett i bakom stängda dörrar, i det egna hemmet. Skammen att
bli misshandlad, våldtagen och kränkt av sin partner är så stor att man inte
vill, eller vågar, prata om det.
Politiken kan
stärka lagar och förordningar men att ändra attityder och ta bort rädslan är en
större utmaning. Det stora ansvaret för oss politiker är att se utsattheten som
många kvinnor lider av och göra något åt det.
För en tid
sedan presenterade Folkpartiet i Malmö ett förslag att staden ska bli en
pilotkommun som skyddar utsatta kvinnor. Omvänd kommunarrest innebär att man
efter samråd med kvinnorna kan porta männen som slår från en hel kommun eller
ett helt landsting. Det betyder att i riktigt grova fall av våld i nära
relationer, när det rör sig om grov kvinnofridskränkning och där kontaktförbud
kränks gång på gång, ska kontaktförbudet kunna omfatta en hel kommun eller ett
helt län.
Malmöborna
ställer sig bakom vårt förslag, det vet vi. När vi gjorde en undersökning
svarade 71 % av de tillfrågade att man ansåg att den misshandlande partnern ska
kunna förbjudas att vistas i en kommun. Det är glädjande att Malmöborna är på
den utsatta kvinnans sida och ställer sig bakom förslaget. Samhället har ett
stort ansvar för att hjälpa och det finns fantastiska frivilligorganisationer
som arbetar dag som natt för att hjälpa, då är det också politikens ansvar att
svara på frivilligorganisationers önskan.
Folkpartiet i
Malmö ser att kvinnojourer kan vara skillnaden mellan liv och död för kvinnor.
Socialtjänsten har alltid ansvar för dem som söker skydd och stöd, men för dem
som av en eller annan anledning inte vill söka till det offentliga är
frivilligkrafterna avgörande. Därför vi vill ge kvinnojourerna långsiktliga
förutsättningar genom att ge dem ekonomiskt stöd på treårsbasis.
Konsekvenserna
av våld i nära relation drabbar alla, samhället måste ställa upp solidariskt
för den utsatte. Det stora ansvaret för oss politiker är att se utsattheten som
många kvinnor lider av och göra något åt det. Attityderna förändras med tiden.
Det vet vi.
Ewa Bertz
(FP), gruppledare Folkpartiet Malmö
Malin Sennevall (FP), ledamot
jämställdhetsberedningenhttp://www.folkpartiet.se/ |
tisdag 3 juni 2014
Det handlar om mänskliga rättigheter
1979 antogs Convention on
the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women av FN. Kanske har
du hört talas om den som Kvinnokonventionen, eller som dess engelska
förkortning, CEDAW? I konventionen finns 16 artiklar som handlar om kvinnors
mänskliga rättigheter. När FN höll sin fjärde kvinnokonferens i Peking 1995
rådde stor enighet om att utvecklingen sedan konventionens antagande 16 år
tidigare gått alltför långsamt. Därför enades en stor mängd länder om The
Beijing Platform of Action, eller Pekingplattformen, en handlingsplan för HUR
Kvinnokonventionen skulle kunna realiseras. Trots goda föresatser kan vi nu, 20
år senare, se att det fortfarande finns mycket kvar att göra när det gäller
kvinnors rättigheter.
Vi kan se att utvecklingen i
Norden på sina ställen gått något framåt, som med sexköpslagstiftningen, men stått
stilla gällande annat, såsom löneskillnader. Vi kan också konstatera att
hälften av alla kvinnliga pensionärer är fattigpensionärer. Den globalt
ifrågasatta aborträtten är ett ifrågasättande av kroppslig integritet och
självbestämmande, vilket är en tydlig försämring sedan 1995 då
Pekingplattformen omnämnde säker abort som en hälsofråga.
Idag ifrågasätts inte i lika
hög grad att kvinnors rättigheter handlar om mänskliga rättigheter. Däremot förekommer
frågan om VARFÖR kvinnor behöver så kallat ”extra” rättigheter. Det råder
nämligen en missuppfattning om att kvinnor, genom Kvinnokonventionen, har FLER
rättigheter än exempelvis män. Så är det inte. De rättigheter som finns
kodifierade i Kvinnokonventionen är rättigheter som redan finns för alla
människor, kvinnor, män, transpersoner, barn, i andra internationella
konsensusdokument. Att Kvinnokonventionen ens finns beror på att kvinnor som
grupp har svårare att få tillgång till sina mänskliga rättigheter än vad män
som grupp har.
När vi i Egaleco pratar om
mänskliga rättigheter brukar vi säga att det finns ett MR-golv, men inte ett
MR-tak. Det vill säga, de mänskliga rättigheter som finns kodifierade i
internationella dokument utgör ett golv för en lägsta nivå som ALLA människor
ska ha tillgång till. Ingen får ha FÄRRE rättigheter än så, ingen får beröva
människor dessa rättigheter så att de inte kan använda sig av dem. Däremot
finns inget MR-tak, vi kan bygga på med extra rättigheter långt över denna
miniminivå hur mycket vi vill. Det finns ingen övre gräns för mänskliga
rättigheter.
MR-golvet är dock inte så
plant som en kunnat önska. Vi står inte alla på samma utgångspunkt. Vissa av
oss står i gropar i golvet, andra står i källaren. Kvinnor, som utgör 51
procent av världens befolkning, utgör en sådan grupp som har sämre utgångsläge
för att få tillgång till sina mänskliga rättigheter. Kvinnokonventionen finns
för att utjämna ytan, för att golvet ska bli plant, för att kvinnor ska kunna
komma upp från källarvåningen. Rättigheterna som finns i den handlar om att
stärka kvinnors möjligheter att få tillgång till de mänskliga rättigheter de
redan har genom andra internationella MR-dokument. Det är inga extra
rättigheter, de finns där endast för att utjämna de orättvisor som finns i
samhällen runt om i världen.
Liknande konventioner finns för andra grupper som är extra utsatta, såsom barn, migranter, personer med funktionsnedsättning. För att alla människor ska få tillgång till alla sina mänskliga rättigheter och därmed leva i ett rättvist samhälle behövs ibland att vi behandlar människor olika utifrån deras förutsättningar. Det kallas likabehandling. Kvinnokonventionen är en form av likabehandling i arbetet för att garantera alla människors lika värde och rättigheter.
Liknande konventioner finns för andra grupper som är extra utsatta, såsom barn, migranter, personer med funktionsnedsättning. För att alla människor ska få tillgång till alla sina mänskliga rättigheter och därmed leva i ett rättvist samhälle behövs ibland att vi behandlar människor olika utifrån deras förutsättningar. Det kallas likabehandling. Kvinnokonventionen är en form av likabehandling i arbetet för att garantera alla människors lika värde och rättigheter.
Vi behöver Nordiskt Forum2014 för att sätta feminism och kvinnors mänskliga rättigheter på dagordningen.
Vi har alla, alla människor av alla kön, rätt till ALLA våra mänskliga
rättigheter.
Linda Hiltmann, Egaleco
egaleco.se |
måndag 2 juni 2014
Från ord till handling
Snart är det dags för Nordiskt forum att slå upp dörrarna
i Malmö. Malmö är en stad där vi prioriterar jämställdhet och där arbetet har
gått från ord till handling. För det räcker inte att prata, vi måste
också omfördela makt och resurser. Därför är Nordiskt forums rubrik ”New
Action on women´s rights” så otroligt viktig. Men den ställer oss feminister också
inför val. Val om vilken väg vi ska ta.
För att förändring ska ske måste det finnas en stark
feministisk rörelse, och det finns redan idag en fantastisk bredd i den
rörelsen – fotbollsföräldrar som blir förbannade när bara pojklagen är de som
får nya tröjor, fackförbundet Kommunal som kräver nej till vinst i välfärden
eller förskoleföräldrar som reagerar när barnen inte får samma möjligheter i
skolan och förskolan.
När vi är många som organiserar oss för förändring kan vi
också göra skillnad. Tillsammans lyfter vi upp de feministiska frågorna på
dagordningen. Men när vi väl är där, då måste vi välja hur vi ska förändra. Och
här kommer vi inte alltid att vara överens.
I Malmö har skillnaden mellan höger och vänster varit
tydlig. För även om alla partier säger sig vara för jämställdhet är det stor
skillnad i praktiken.
- 2011 tog vi utvecklingsplanen för
jämställdhetsintegrering med målet att Malmö ska vara en jämställd stad 2020.
All kommunens verksamhet ska jobba med jämställdhet. Oppositionen
bestående av Sd och de borgerliga partierna sa nej
- I Malmö har vi höjt lönen med 1000kr i månaden i
lågavlönade kvinnodominerade yrken. Något som de borgerliga strök i sitt
motförslag till budget
- Vi har infört genuspedagogik i skolor och förskolor,
borgarna är konsekvent emot.
- I Malmö har även papperslösa kvinnor rätt till stöd undan
våld i nära relationer – något som inte uppskattas av högern
Tack och lov styrs inte Malmö av den borgerliga
alliansen, för då hade inte vårt jämställdhetsarbete funnits. I Malmö har vi
istället fört en feminism från vänster.
Skillnaden finns inte bara i Malmö. Vi ser hur den
borgerliga högerpolitiken på nationell nivå slår hårt mot kvinnor.
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat med 1500kr i månaden under
alliansen. Skattesänkningar som främst gått till högavlönade män har
prioriterats medan nedskärningar i vår offentliga sektor har lett till att kvinnor
fått stressa mer, anhörigvården har ökat och personaltätheten minskar. Den
borgerliga regeringen har satsat 27 gånger mer på skattesänkningar än på vård,
skola och omsorg.
Även om vi över höger-vänsterskalan kommer kunna enas
kring vissa problemformuleringar kommer våra lösningar se olika ut. Vi kan se
hur det är ett problem med snedfördelningen av det obetalda hemarbetet. Men
våra lösningar skiljer sig åt. Högerns lösning heter RUT dvs skattesubvention
av hushållsnära tjänster. En satsning som innebär att andra kvinnor kommer hem
och städar åt de kvinnor som redan har gott om pengar. Våra skattepengar
subventionerar städtjänster åt överklassens kvinnor. Vänsterns lösningar
handlar istället om 6-timmars arbetsdag och individualiserad föräldraförsäkring.
Vi kan enas om att det är ett problem med våld i nära
relationer. Men medan vänstern lyfter fram strukturer och samhällsproblem och
har föreslagit ett ökat statligt grundstöd på 200 miljoner kronor så pratar
högern om enskilda individer som slår.
För mig innebär feminism solidariska gemensamma
lösningar. Att vi Tillsammans skapar ett samhälle där alla får plats
oavsett kön, klass eller etnicitet. Ett samhälle där vi finns för varandra. Då
går det inte att blunda för att det krävs en förändring av ekonomin och den
idag samhällstyrande principen att pengar och vinst går före människors behov.
Det feministiska arbetet ska ta sin utgångspunkt i kön,
men kan aldrig handla enbart om kön. Jag, och vänsterpartiet, kommer inte
att sitta med i ett styre där högerpartier sitter med, för jag vet att deras
lösningar inte är den feminism jag tror på. Den är inte ”New Action on
women´s rigths”.
Jag hoppas att vi i Malmö samlas tusen och tusen för att
kräva förändring och jämställdhet. Men vi kan inte bara kräva feminism – vi ska
kräva en feminism från vänster. För den går från ord till handling.
Martina Skrak (V)
jämställdhetskommunalråd i Malmö
http://www.vmalmo.se/ |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)